snusets historia


General snus Det snus vi använder idag, som brukas som en prilla under läppen, har ungefär en 200-årig historia. Många bönder hade då sina egna odlingar där de framställde snus i egengjorda snuskvarnar.

Ett par hundra år tidigare, i slutet på 1400-talet, seglade Christoffer Columbus iland på ön Hispaniola i Västindien och såg de infödda dra in ett pulver genom näsan. Man kallade detta luktsnus. Pulvret bestod till stor del av tobak och sjömännen förde med sig tobaksplantor tillbaka till Europa, bl.a. Portugal. På 1500-talet började luktsnuset användas i medicinskt syfte hos det franska kungahuset, syftet var att lindra huvudvärk och det blev snabbt väldigt populärt eftersom det visade sig fungera. Det var Frankrikes ambassadör i Portugal, Jean Nicot, som tog hem tobaken till Paris och kungahuset. Populariten gjorde att Nicot blev så förknippad med tobaken att vår egen Carl Von Linné namngav den efter honom.

Sverige var, liksom de flesta kungshus på denna tid väldigt influerat av det franska och luktsnuset tog sig till Sverige en bit in på 1600-talet. I Sverige användes det också till en början bara av överklassen som hanterade den i dyrbara dosor av olika ädelmetaller. Efter flera årtionden av import började man odla tobak i Skåne, småland och även Alingsås där potatisens fader Jonas Alströmer hade en stor odling. I Frankrike försvann användandet av luktsnus i anknytning till den franska revolutionen. Förknippandet med överklassen var för stor och borgarklassen som tog över makten i Frankrike började istället röka cigarrer.

I Sverige förändrades också tobaksanvändningen vid den här tiden. Det blöta snuset introducerades och med en ganska billig tillverkning tog det över snusanvändandet helt från luktsnus och tuggtobak. Tillverkningen som först sköttes av bönderna blev snart industrialiserad och en rad fabrikanter och tillhörande märken såg dagens ljus. Generalsnus, Röda lacket och Ljunglöfs Ettan var de största.

Tillverkningen idag skiljer sig inte så mycket från den på 1800-talet. Tobaken torkas och mals ner. Sedan blandas den med vatten, salt, natriumkarbonat samt smakämnen. Som avslutning på tillverkningen fermenteras snuset i höjd temperatur innan det paketeras. Skillnaden idag mot förr är att fermenteringen pågick upp till halvår på 1800-talet och att endast svensktodlad tobak användes. Idag används tobak från olika delar av världen i tillverkningen.